Trädbevuxna vårdbiotoper

Till de trädbevuxna vårdbiotoperna räknas olika mellanformer av skog och äng, såsom skogsbeten, hagmarker och lövängar. De har uppstått till följd av traditionell boskapsskötsel och svedjebruk, lövängsskötsel, bete och höbärgning.

Bevarandet av alla trädbevuxna vårdbiotoper kräver upprepade naturvårdande åtgärder, såsom röjning, slåtter och speciellt bete. Typiskt för trädbevuxna vårdbiotoper är det glesa trädbeståndet, lövträdsdominansen och den fläckvisa ängsvegetationen. Gamla lövträd med rötskador är alltid värdefulla för den biologiska mångfalden, och skogen kan vara rik på döda lövträd.

Trädbevuxna vårdbiotoper som är lämpliga som METSO-objekt

Alla trädbevuxna vårdbiotoper passar som METSO-objekt.

• I synnerhet hagmarker och skogsmarker med en mångfald av arter samt områden som består av olika vårdbiotoper.

Trädbevuxna vårdbiotoper som är lämpliga som naturvårdsobjekt i METSO

• Före detta vårdbiotoper vars trädbestånd och övriga vegetation har växt igen och förändrats

Det lönar sig att sköta trädbevuxna vårdbiotoper i samband med öppna vårdbiotoper. såsom ängar. Då är det lättare att trygga fortsatt skötsel och bete. Ekonomiskt stöd kan beviljas för vård och restaurering av värdefulla trädbevuxna vårdbiotoper. Den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen ger mer information om stödsystemet.

Förekomst

Trädbevuxna vårdbiotoper förekommer i hela landet och har blivit mycket sällsynta.