Mångfaldsobjekt vid landhöjningskusten

Landhöjningen leder till att trädslagsfördelningen samt bottenvegetationen och växtplatstyperna i skogarna förändras kraftigt med tidens gång. Till mångfaldsobjekten i skogarna på landhöjningskusten hör skogarnas och torvmarkernas olika successionsserier, flader och glosjöar med närliggande skog, strandängar och mader samt trädbevuxna vårdbiotoper.

De helheter som skogarna och torvmarkerna bildar är viktiga med tanke på mångfalden. Enhetliga successionsserier och områden som innehåller olika livsmiljöer är de viktigaste METSO objekten.

Skogar vid landhöjningskusten som är lämpliga som METSO-objekt

  • Successionsserier i skogar och torvmarker samt områden med olika livsmiljöer på landhöjningskusten 
  • Löv- och barrskogar i naturliknande tillstånd vid kusten och på öar
  • Enstaka livsmiljöer som hör till successionsserier i skogar och torvmarker
  • Strandsumpskogar och mader i naturliknande tillstånd invid flader och glosjöar.

Skogar vid landhöjningskusten som är lämpliga som naturvårdsobjekt i METSO

  • Trädbevuxna vårdbiotoper med angränsande strandängar
  • Skogar och torvmarker med försämrat naturtillstånd, men där vattenhushållningen kan restaureras.

Förekomst

Landhöjningen påverkar skogarnas och torvmarkernas struktur ända ner till Skärgårdshavet och Finska viken. Mest representativ är naturen på landhöjningskusten vid Bottenviken och Kvarken, där det finns successionsserier av livsmiljöer i skog och torvmark som är särskilt eftertraktade i METSO-handlingsplanen. Enstaka skogar och torvmarker som är lämpliga för handlingsplanen och som påvisar olika utvecklingsfaser för landhöjningen förekommer från Finska viken till Bottenviken.